Ska jag vara rädd nu, jag som är rädd för så mycket ska jag lägga till en sak till på min långa lista av räddslor. Ska den va placerad mellan höjder och mörker, ensamhet och kakelacker. Eller ska den helt enkelt vara placerad högst up. Jag har astma , jag röker där av har jag nersatt emunförsvar jag är i riskzonen.  En av dom svenskar som befinner sig inom ramen av dom som sägs vara dom som lättaste drabbas. Och hur blir det med alla dom jag anser att jag älskar är dom någon av alla dom som kommer drabbas , jag suger musten ur det självklara svaret som är JA någon kommer drabbas någon kanske kommer försvinna och jag önskar att alla klarar sig. Men gör dom det är det någon annan som kanske inte ingår i min närhet att drabbas och tvingas genom gå det helvete som sakta belägrar oss  är det rätt av mig att vara självisk? Jag vet inte, men i dessa sitvationer blir man det man är bara människa och en dag utan mina nära och kära är en dag utan liv en dag utan sol  och en dag utan regn. 

Ta hand om varandra och älska bort dagararna som inte bör vara fylda med bråk hårda ord och otvättade händer.